Sex med vem och hur?

Sex och samlevnad måste vara något av ett favoritämne i diskussioner och utspel bland vissa kristna. Som jag skrivit tidigare kan jag inte låta bli att fascineras över detta faktum. Värdekonservativa kristna, såväl ledare som lekmän ondgör sig i artiklar och på bloggar över promiskuiteten i det sekulariserade samhället i allmänhet och bland homosexuella i synnerhet.
Varför man alltid ska lyfta fram det extrema och bortse från alla "vanliga" hetero- och homosexuella par kan man fråga sig. Kanske är svaret att det är så uppenbart att den värdekonservativa synen på sex och kärlek faktiskt inte tillför några värden alls för den gruppen?

Man kan undra varför sexualitet och äktenskap är så laddat och väcker så otroligt starka känslor även i vår tid? För att få lite mer klarhet kan det vara bra att ta ett steg bakåt och betraktar religionen lite utifrån och försöka få grepp om hur det sett ut genom historien. En intressant bok i ämnet är Sex för guds skull, sexualitet och erotik i världens religioner med Antoon Geels och Lena Roos som redaktörer. Där det till min förvåning framkommer att kristendomen faktiskt verkar ha en mer ansträngd syn på sexualiteten än både islam och judendomen.
Även Simon Sorgenfrei tar upp ämnet i inlägget Sex och religion och konstaterar där att:

 "inom alla religioner har man utvecklat regler som kringgärdat sexualiteten, och ofta har denna reglering varit central i samspelet mellan religion, individ och samhälle."

Han konstaterar också att religionerna förutom tro och metafysiska spekulationer omfattat ritualer och regelverk. Elementärt ja visst men det säger mycket om hur religionen motsvarat allmänmänskliga behov genom tiderna. Jag tror att religion ofta handlar mer om människor än om Gud, i värsta fall försvinner Gud någonstans i periferin.
Reglerna kring sexualiteten har, skriver Sorgenfrei, sin grund i att sex ofta leder till barn vilket inte bara varit viktigt för den enskilda familjen och släkten, inte minst när det gäller t.ex. arv. Barn var och är också en fråga om samfundets och samhällets fortlevnad. 
Det har därför varit viktigt att kontrollera att barnen föds inom äktenskapet och det är också sex inom äktenskapet som har bejakats medan utomäktenskapliga förbindelser förbjudits. Allt för att undvika det kaos som okontrollerade förbindelser skulle kunna orsaka.

Simon Sorgenfrei konstaterar vidare att religionerna inte bara lagt sig i vem som har sex med vem, utan också vilket han och även jag tycker är intressant, hur man har sex. Sex som kan leda till barn har uppmuntrats med andra typer av sex har förbjudits. Här kan man i och för sig invända att i t.ex. antikens Grekland var sex mellan män något som var accepterat. Men de förväntades också göra sin plikt och bilda familj.

Nu för tiden överlever nästan alla barn i i-länderna, vi har allmän pension så människor måste inte skaffa många barn för att vara säkra på att några överlever för att försörja dem när de blir gamla. Jorden är överbefolkad så inte heller ut samhällets synpunkt är det önskvärt att det föds allt för många barn. Människor väljer varandra av kärlek och de flesta bor ihop ett antal år innan de eventuellt gifter sig och bildar familj. Man ser sex som en självklar del av relationen, utan att nödvändigtvis koppla det till att få barn.
Simon Sorgenfrei visar hur de äldre föreställningarna som lever kvar i vissa religiösa grupperingar krockar med en mer moderna synen på sexualitet hos det stora flertalet. Inte minst när det gäller skolundervisningen där det blir tydligt att det finns

 "konkurrerande uppfattningar i samhället kring hur sexualitet ska behandlas, läras ut och regleras". 

Citaten som Simon Sorgenfrei tar upp i sitt inlägg illustrerar väldigt väl det jag skrev i början av den här texten. De värdekonservativa religiösa grupperna målar upp ett extremt scenario där man får intrycket av att eleverna närmast får se på porr under lektionerna.
De ser det dessutom som en självklarhet att alla andra ska anpassa sig efter deras syn på hur sexualundervisningen ska ske.
På de bloggar där jag deltar märker jag att vi är flera som lugnt men bestämt försöker leda diskussionen tillbaka från det extrema sexuella yttringarna till ämnet som t.ex. kan vara samkönade äktenskap.
Kanske kan man göra likadant med klagomålen på sexualundervisningen som ofta framförs i högt tonläge. Nog kan man ha olika åsikter i ämnet men den som hävdar att olika syn på sexualitet måste få utrymme i undervisningen måste då acceptera att det gäller även andra åsikter än de egna.
Om man anser att t.ex. den katolska moralläran är berikande för barn till icke-troende föräldrar, betyder det att barn till värdekonservativa katolska föräldrar får en bättre helhetsbild av sexualiteten om de får ta del av en modernare syn på ämnet.