Vad skulle en "renlärig" katolsk forskare gjort?

Jag har fortsatt att reflektera över den reaktion papyrusfragmentet ( se de två föregående inläggen) orsakat hos "renläriga" katolska forskare som Per Beskow och Tord Fornberg. De är t.ex. inte det minsta nyfikna på det, utan är i stället snabba med att förringa dess betydelse och i Beskows fall också forskaren som tolkat översatt det, Karen King.

Är inte brist på intresse för en ny upptäckt närmast en dödssynd för en akademisk forskare? Jag ställer mig också frågande till hur en docent i exegetik som Tord Fornberg kan hävda att texten egentligen inte säger någonting? Även jag som amatör på området, om än en relativt påläst sådan, kan ju även utan Karen Kings och Jörgen Magnussons tolkningar räkna ut att texten ger en ögonblicksbild av diskussionen i kyrkan vid tiden det skrevs. Det är uppenbart att det vid den tiden t.ex. fanns olika uppfattningar om Jesus civilstånd och att ingen av dessa ännu avgått med segern.

Jag har i tidigare inlägg uttryckt min oro för att katolska forskare hämmas av kravet på att följa kyrkans lära och här har vi ett tydligt exempel på detta. Jag är övertygad om att både Per Beskow och Tord Fornberg är kompetenta forskare, när det inte rör rön som "stör" katolsk lära. Och det är väldigt uppenbart i deras respektive inlägg att papyrusfragmentets budskap är just störande för kyrkan.

En fråga jag ställer mig är vad som skulle hända om den här typen av fynd som det nu aktuella hamnar hos "renläriga" katolska forskare? Skulle de göra som Karen King, tyda det och göra en rimlig tolkning? Eller skulle de tyda det, men tona ner betydelsen så mycket det gick? Eller skulle de hålla fyndet hemligt, eftersom det inte stöder Katolska kyrkans lära? Blotta tanken på att katolska forskare sätter sin heder åt sidan om kyrkan kräver det är oroande.

Som avslutning vill jag ta upp ett inlägg av professor Göran Larsson, där han i sin tur kommenterar en krönika i SvD av Paulina Neuding. Larsson ser det som positivt att hon där går emot dem som betraktar religiösa människor som mindre intelligenta och mindre utvecklade. Av mitt exempel ovan är det dock, anser jag,  förståeligt varför den föreställningen fått spridning. Men det handlar inte om bristande begåvning hos en del troende, utan snarare begränsningar i att använda den.

Men det mest tänkvärda är det Göran Larsson själv lägger till:

"Gång på gång tjatar vi religionsvetare om att vi måste titta på hur människor tolkar och praktiserar det som de kallar för religion istället för att tala om religion som ett objekt med en egen förmåga att handla. Religioner kan inte tänka och handla, det är människor som tolkar och handlar i namn av något som de kallar för religion!"