Professor Bernard Starr skriver om papyrusfragmentets text i en judisk kontext på Huffington Post.
Det är en lite annan infallsvinkel än vad övriga artiklar jag läst har, så den får ett eget inlägg.
Bernard Starr utgår helt enkelt för vad som var normen för en judisk man när Jesus levde, nämligen att vara gift.
Alla rabbiner var gifta och hade barn, så det skulle ur judisk synvinkel varit märkligt om övertygade judar som Jesus och hans lärjungar levde i celibat.
Enligt Starr hade de t.ex. orsakat en skandal om de deltagit i bröllopet i Kaanan och varit ogifta celibatärer.
Evangelisterna nämner inte mycket om Jesus och lärjungarnas civilstånd överhuvudtaget. Petrus svärmor är en av dem Jesus botar, episoden finns med i både Matteus, Markus och Lukasevangelierna, så i varje fall Petrus var gift.
Bernard Starr pekar på den möjliga tolkningen att evangelierna inte nämner något om fruar och barn helt enkelt för att Jesus och lärjungarna inte avvek från normen och det därför inte fanns anledning att ta upp saken.
Min tanke är att det kanske är först i och med att de kristna får ökad kontakt med romarna som det blir viktigt att Jesus levde i celibat. Enligt romersk religion ansågs detta göra personen i fråga mer öppen för kontakt med gudarna. Vi kan ju ta vestalerna som exempel, de straffades med en grym död om de bröt celibatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Jag tittar på dem som gäller ämnen äldre än fem dagar.