Den 18 april blev de amerikanska systrarnas paraplyorganisation Leadership Conference of Women Religious (LCWR) satta under ett slags förmyndarskap av Troskongregationen och den amerikanska biskopskonferensen. Det var det sedvanliga intresset för frågor som rör sex och samlevnad från katolska ledare som var orsaken. Och förstås kvinnliga präster, systrarnas positiva syn på dessa och deras pastorala arbete med homosexuella gillades inte av Troskongregationen. De hade också synpunkter på vad systrarna inte gjort, de har inte förmedlat kyrkans lära tillräckligt bra.
Som tur är finns det fler än jag som reagerat, Joshua J McElwee ger en bakgrund på NCR men som så ofta på senare tid på NCR är det inte så mycket mer än så.
James Zogby däremot är mer tydlig när han skriver om saken i Huffington Post Han anser att det är systrarna som verkligen lyckats förmedla Katolska kyrkans lära medan präster och biskopar varit fullt upptagna med försöka dölja de sexuella övergreppen. Systrarna har fortsatt arbeta för fred, rättvisa, varit ute i församlingarna och bland de fattiga. Det är i själva verket de som gör att Katolska kyrkan har i alla fall lite av sitt goda rykte i behåll, menar Zogby.
Av svenska katolska media, är det bara Gert Gelotte på Katolsk Vision som skriver om försöket att tysta systrarna.
Kyrkans tidning uppmärksammar frågan i en artikel där Hanna Wallsten refererar till en intervju med sr Simone Cambell som bl.a. säger " Det framgår med plågsam tydlighet att kyrkans ledning inte är van vid välutbildade kvinnor som formulerar tänkvärda åsikter".
Jag håller med om detta och tror att Vatikanen och den amerikanska biskopskonferensen känner sig hårt trängda i största allmänhet och då slår till mot de högutbildade systrarna i ett desperat försök att får kontroll.
Den som vill kan själv hjälpa systrarna, när detta skrivs har 4 850 personer skrivit på stödlistan.
