lördag 28 januari 2012

Kristendomen i teori och praktik del 2

Min ambition är att skriva ett nytt inlägg ungefär varannan dag, men den här morgonen hittade jag så mycket intressant material att det blir en blogg idag också.

Först ut är den både roande och tänkvärda videon The language of Christianity som tar upp missförstånd som uppstår för att vi tolkar centrala kristna begrepp som t.ex. frälsning olika. För att inte tala om den betydelseförskjutning av begreppen som skett genom historiens gång.

En särskilt snårig variant av det kristna språket är "vatikanskan" här exemplifierad av en skrivelse från Påven: "Silence and Word: Path of Evangelization". Texter på "vatikanska" brukar inledas med något som i stort sätt alla kan hålla med om, fast omständligt uttryckt. I just det här fallet tolkar jag det budskapet som att det mitt i all kommunikation, information, agitation osv inte minst på internet är viktigt att tänka på att ta sig tid för tystnad och eftertanke.

Någonstans inne i själva texten är ofta ett mindre sympatiskt budskap inlindat. Jag är ingen expert på "vatikanska" men jag får det denna gång till att Påven funderar på hur Katolska kyrkan ska få människor att inte bry sig så mycket om annan (oväsentlig) information på t.ex. internet än den katolska.
Ett budskap han beskriver på flera sätt, av vilket jag valt nedanstående eftersom det leder över från teori till praktik när det gäller engagemanget för nästan. 
"Out of such contemplation springs forth, with all its inner power, the urgent sense of mission, the compelling obligation "to communicate that which we have seen and heard" so that all may be in communion with God (1 Jn 1:3). Silent contemplation immerses us in the source of that Love who directs us towards our neighbours so that we may feel their suffering and offer them the light of Christ, his message of life and his saving gift of the fullness of love."
http://www.pccs.va/pccs/documenti/gmcs/documenti/html/eng/gmcs/46_gmcs_eng.htm


En som engagerat sig för utsatta medmänniskor är den mexikanska journalisten Lydia Cachos, årets Olof Palmepristagare. Hon arbetar, med fara för sitt eget liv, mot trafficking, korruption, vapenhandel och droghandel i Mexico. Men det är i synnerhet trafficking-offren hon försöker hjälpa, barn, flickor och unga kvinnor som säljs som slavar till bordeller.
Lydia Cachos har skrivit böcker i ämnet och hon har grundat och förestår ett skyddscenter och kvinnojour i Cancún, Ciam, för förföljda kvinnor.
http://www.svd.se/kultur/mexiko-ar-forbannat-av-privat-och-statligt-vald_6804605.svd

Jag vet inte vilken tro, om någon, Lydia Cachos omfattar, men för mig spelar det ingen roll. Det här är ett klockrent exempel på att leva det kristna budskap som Påven beskriver väldigt teoretiskt. Och handen på hjärtat, är inte omsorgen om nästan något som funnits hos alla kulturer och religioner i alla tider? Om än ofta bara i teorin.