söndag 3 februari 2013

Varför inte börja med att uppdatera de latinska mässtexterna?

Så har då jag och resten av församlingen och förstås prästen tagit oss igenom den nyöversatta mässan. Förändringarna är inte så stora här som i de engelsktalande länderna men ändå tillräckligt för att alla skulle vara tvungna att läsa innantill.
Jag har inget emot förnyelse, Katolska kyrkan har alltid varit och måste vara stadd i förändring. Men jag ställer mig frågan om detta verkligen är en förnyelse? Den intresserade kan som en bakgrund ta del av fylliga och så vitt jag kan bedöma innehållsligt korrekta artiklar på engelska Wikipedia om Eukaristin där man bl.a. kan läsa om hur konflikten mellan den hellenistiska kulturen där vin och blod är utbytbara och judarnas motvilja mot att dricka blod löstes, den Pre-Tridentinska mässan och en mer allmän text om den katolska mässan.

Den första frågan som inställer sig är varför man inte började med att uppdatera de latinska texterna? Så vitt jag förstått är det runt 50 år sedan det gjordes senast och mycket har hänt sedan dess. Jag kan inte särskilt mycket latin, men jag försökte ändå titta lite på originaltexterna i Cecilia i dag.
I den svenska texten tilltalas församlingen systrar och bröder, i originalet såg jag bara fratres, alltså bröder. När jag nu googlade fram de latinska mässtexterna visade det sig stämma. Att bara vända sig till den manliga delen av församlingen är förlegat men framför allt exkluderande ( och dessutom oartigt).
Jag skulle också föredra få fortsätta att ge mina bänkgrannar en fridshälsning och inte tecken. Sedan tvivlar jag på att man vid en direktöversättning kan få ut den nya långa formuleringen om att gå ut och förkunna evangelium ur ite missa est. Ska man översätta rakt av så måste man vara  konsekvent och inte strunta i det när något annat passar den rådande linjen, läs evangelisation, bättre.

Att grammatik och ordföljd på sina ställen har blivit märkliga är förstås också ett problem. Efter vad jag förstått beror det på att latin helt enkelt inte går att översätta direkt om resultatet ska bli bra språkligt sett. Något alla artiklar från de engelskspråkiga länderna jag läst nämner. I The Tablet tar fr. Michael G. Ryan i artikeln Is anybody listening? upp några exempel på dåliga översättningar från latin till engelska där den mest hårresande, med tanke på syftningen, är följande:

"As you preserved her from every stain by virtue of the Death of your Son, which you foresaw, so, through her intercession, we, too, may be cleansed 
(Collect for the Immaculate Conception of the Blessed Virgin Mary)  
Awkward language aside, the clear implication that Mary needed to be "cleansed" should get the attention of the heresy hunter"
Det finns fler anledningar att bekymra sig, i senaste numret av Signum skriver Anders Piltz i en artikel att syftet med den nya översättningen ska vara "att ytterligare förverkliga Andra Vatikankonciliets vision av en levande och livgivande liturgi."  En uppfattning han verkar vara tämligen ensam om, Richard McBrien skriver på NCR att de som varit positiva till nyöversättningarna är traditionalisterna i Katolska kyrkan, de som vill tillbaka till tiden före konciliet. The Washington Times artikel i ämnet ger utrymme för olika åsikter både positiva och negativa, men även där framgår att det snarast är de konservativa i kyrkan som är nöjda. Oroande tecken i en tid då allt färre känner sig hemma i Katolska kyrkan se Gert Gelottes blogg om situationen i Tyskland, där så många som var fjärde tillfrågad i en undersökning i stiftet Rottenburg Stuttgart funderar på att lämna kyrkan.
 Vi kommer säkert att lära oss de här texterna också, men som sagt jag undrar varför man inte först reviderade det latinska originalet, givetvis efter Andra Vatikankonciliets intentioner, och sedan gjorde översättningar?
 






1 kommentar:

  1. Hej!

    När Anders Piltz började kommentera den nya översättningen av mässans texter i KM 9/2010 så skrev han följande om översättningen av syndabekännelsen:

    "grundtextens fratres (”bröder”), som i originalet har den bibliska innebörden ”medkristna” utan hänsyn till kön eller ålder, återges nu med ”bröder
    och systrar”, för att undvika missförstånd
    och misstanken att liturgin riktar sig till enbart männen."

    Den svenska översättningen bygger på Missale Romanum tredje utgåvan andra tryckning från 2008. 2008 infördes tre nya utsändningsord. Förutom det traditionella "Ite, missa est" finns nu även "Ite, ad Evangelium Domini annutiandum", "Ite in pace, glorificando vita vestra Dominum" samt "Ite in pace". Om jag förstått saken rätt så infördes dessa texter först i det italienska missalet.

    /Magnus Andersson

    SvaraRadera

Tack för din kommentar! Jag tittar på dem som gäller ämnen äldre än fem dagar.