Jag hör till dem som inte tror att påvens abdikation betyder så mycket för Katolska kyrkans utveckling. Inget mer än just hans beslut att avgå, vilket kommer att vara en möjlighet för varje påve i framtiden. Kanske införs rent av en pensionsålder även för påvar?
Det sistnämnda är ett alternativ som nämns av professor Werner Jeanrond i programmet Människor och tro där han, professor Yvonne Maria Werner och DN:s ledarskribent Erik Helmersson kommenterar Benediktus avgång, hans eftermäle och framtiden för kyrkan. Även Sveriges ambassadör vid heliga stolen, Ulla Gudmundson intervjuas i
programmets inledning och framhåller att Benediktus kunnat medge att
han gjort fel, vilket hon ser som speciellt.
Jag har för övrigt fått invändningar mot att jag i mitt förra inlägg kallade Erik Helmersson en "ledningslojal" katolik. Det kan jag hålla med om, han har tidigare och även i Människor och tro framstått som en vettig person. Jag borde ha inskränkt min kritik till just den artikeln, som kunde lika väl varit skriven av biskopsämbetet.
De tre medverkande har förstås olika syn på Benediktus pontifikat och vad som händer nu. Werner Jeanrond saknar allt det som man hoppades på efter Andra Vatikankonciliet, dialog med omvärlden, mer inflytande för lekfolket, att kvinnor får mer plats, en annan syn på sexualiteten m.m.
Vare sig han eller Erik Helmersson tror att det blir några stora förändringar med en ny påve. De tänkbara kandidaterna skiljer sig inte så mycket från Benediktus åsiktsmässigt.
Jag vill tillägga och det har också andra påpekat att det kanske är viktigare att granska omgivningen i Vatikanen, än påvekandidaterna. Som det är nu verkar det lätt kaotiskt, med bristande kompetens inte minst när det gäller kommunikation. En påve med goda chefsegenskaper skulle betyda mycket tror jag. Faktiskt också för Katolska kyrkan som helhet, en positiv förändring skulle spridas vidare från Rom och ut i resten av världen.
Hur är då situationen i kyrkan nu? Jag tycker att en fråga som kom till Katolsk Visions blogg belyser det väldigt väl. Den var i mina ögon så illustrativ att jag skrev ett inlägg utifrån det anonyma mejlet. De få raderna påminner om att moralkonservativa värderingar är vad många människor förknippar med katolsk tro. Mejlet visar också på en kyrka där det inte är självklart att välkomna alla in i gemenskapen. Obehagligast är dock att det berättar om en kyrka med hård kontroll, angiveri och risk för bestraffningar av den (präst) som uttalar en avvikande åsikt.
Det finns alltså mycket att ta itu med och jag tror, som många andra, att förändringen måste komma underifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Jag tittar på dem som gäller ämnen äldre än fem dagar.