Kyrkor i förändring

Dagens blogg utgår från två texter om, till synes helt olika ämnen.
Hannah Kroksson ifrågsätter i en ledare i Kyrkans tidning om tro och engagemang bland kristna kan mätas i antalet gudstjänstbesök på söndagarna. Räknas inte alla aktiviteter som pågår under resten av veckan undrar hon?
Katolska kyrkan räknar på samma sätt, det är söndagens besök i mässan som är måttstock för katolikernas tro. Men till skillnad från i Svenska kyrkan är det knappast någon som ifrågasätter detta sätt att resonera.
Hannah Kroksson konstaterar att kl. 11 på söndagar passar en del, dvs de som arbetar kontorstid under vardagar, inte har barn och inte reser. Men för andra fungerar det bättre att praktisera sin tro andra dagar i veckan.

Här kommer nu text nummer två in som är en blogg av religionsvetaren Jonas Svensson om ideal och praktik i religioner. Han skriver bl.a. om hur religiösa ledare genom historien tvingats anpassa läran efter vad jag skulle kalla realiteterna. Ledarna kämpar hela tiden efter att kontrollera och styra de troende men får leva med att majoriteten inte gör som de säger.
När jag läste Jonas Svensson blogg tänkte jag också på alla traditioner, t.ex. julen som kristnats troligen som en slags skademinimering från kyrkans ledning.

Frågan är om inte också traditionen att lägga gudstjänst eller mässa kl. 11 på söndagen också är en anpassning efter realiteterna som slagits in ett kristet presentpapper?
Om vi tänker oss det svenska bondesamhället så var söndagen säkert en dag då man inte arbetade mer än nödvändigt. Någon vilodag var det dock inte eftersom djuren skulle utfodras, kor och getter mjölkas osv även på söndagar.
Vid vilken tid är det rimligt att man var klar med morgonbestyren, hade hunnit snygga till sig lite och ta sig till kyrkan, även om man bodde några kilometer bort? Jag skulle kunna tänka mig att kl. 11 var precis lagom och då kunde man dessutom ta sig till och från kyrkan i dagsljus även om det var vinter. Jag tvivlar på att det hade gått att få hela församlingen till kyrkan så värst mycket tidigare eller senare på dagen.

Men det som var praktiskt och fungerade för många långt in på 1900-talet går inte lika bra idag. Det sker redan en anpassning efter den ändrade situationen i Katolska kyrkan. I Stockholm finns t.ex. mässor vid flera olika tider under söndagen. Jag tror säkert att det är likadant i Svenska kyrkan.

Det som kyrkornas ledning behöver överväga är om människors tro kan mätas i antalet besök i söndagsmässorna? Jag är personligen tveksam till det.