Mary Johnson kommenterar LCWR:s svar till Troskongregationen i Huffington Post. Systrarna har tagit sig tid att tänka igenom sitt svar ordentligt och verkar till all lycka inte ha tappat modet. Tvärtom de uppmanar Vatikanen till öppenhet, ärlighet och integritet.
LCWR har en lång historia av att stå på de fattigas och utsattas sida. Den katolska fredsorganisationen Pax Christi beskriver t.ex. systrarna som starka, medkännande och profetiska kvinnor, alltid i frontlinjen när det gäller att försvara de svagaste och med sårbara människorna. Titta gärna Pax Christis hemsida, det är en organisation jag lär få anledning att återkomma till på denna inspirationsblogg.
Johnson skriver vidare att Vatikanen skickade beskedet om bestraffningen av LCWR, inte till organisationen direkt, utan till den amerikanska biskopskonferensen. Systrarna föredrar däremot direkt kommunikation och kommer att resa till Rom för att tala med de ansvariga.
Theresa Kane, som intervjuas i artikeln, anser att hela frågan i grunden handlar om att männen i Vatikanen tror att de fortfarande kan kontrollera kvinnor.
"According to Kane, "It is a matter of the men in the Vatican still
thinking they can control the women. ... They don't realize that we have
moved to another whole point of tremendous equality and mutuality. And
that we have much to say about our future and what's going on."
Vatikanen oroade sig redan vid visitationen hos systrarna för två år sedan för kvaliteten i deras ordensliv. Personligen tycker jag att de i spåren av de sexuella övergreppen snarare borde oroa sig över kvaliteten i prästernas liv, i stället för att tala om radikal feminism utan att precisera vad de menar.
Mary Johnson rekommenderar Vatikanens företrädare läsning av Gaudium et Spes från 1965 där det står att ingen får diskrimineras på grund av kön, etnicitet, religion etc.
Det fattas nu bara 1000 påskrifter för att stödlistans mål 57 000 röster, en för varje medlem i LCWR, ska vara uppnått!
