Mer om Benediktus pontifikat och om vad som krävs av den kommande påven

Det är bara att inse att "allt" som skrivs i katolska media nu handlar om Benediktus XVI:s eftermäle och vad som komma skall.
I händelse någon ännu inte läst Carl Otto Werkelids artikel om arvet efter Benediktus och vad Katolska kyrkan nu behöver i Aftonbladet så vill jag varmt rekommendera den! Artikeln är det bästa i ämnet som skrivits här i landet, så långt.
Werkelid konstaterar som så många andra att påven lämnar efter sig ett antal skandaler och ser själva valet av Ratzinger till påve som det största misstaget. Denne är en lysande teolog, men har inte velar eller orkat tagit itu med de stora problem kyrkan har.
Werkelid konstaterar också att kyrkans intresse för vad troende och vill jag tillägga icke-troende har för sig i sängkammaren är provocerande och behöver förändras, likaså kvinnors roll i kyrkan och det obligatoriska celibatet för präster. Där kan man tillägga att det sistnämnda bör vara den primära orsaken till att Katolsk kyrkan har akut brist på präster och att många av de yngre som ändå finns inte håller måttet.

Även Maureen Fiedler skriver om behovet av en uppdatering av Katolska kyrka på NCR. Hon ser själv en uppgörelse med patriarkatet i kyrkan som det kanske viktigaste. Den nye påven borde börja den välbehövliga förnyelseprocessen med att kalla till ett koncilium med framförallt lekfolk. Katolska kyrkan illustrerar, som Maureen Fiedler ser saken, det döende patriarkatet där ceremoniel och maktstrukturer är en kvarleva från 1600-1700-talens hov.
Hon avslutar med att konstatera att det här inte kan fortsätta om Katolska kyrkan ska vara det minsta relevant för nutidens och framtidens människor.