De bästa förebilderna i mina ögon är de människor som gör vad de kan för att alla människor ska leva i frihet, ha mat för dagen, få utbildning osv, kort sagt för de mänskliga rättigheterna. Men också för att öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund, inte minst religiös.
U2 är, som säkert alla vet, ett irländskt band. Men alla kanske inte känner till att en medlem kommer från ett katolskt hem, två från protestantiska och en har katolsk mamma och protestantisk pappa. Ni förstår säkert vilken enorm symbolbetydelse just det faktum att de gjort något gemensamt haft för det av religionsstrider sönderslitna Irland.
De har protesterat mot våldet på Irland, låten Sunday Bloody Sunday är kanske det mest kända exemplet på det.
En person U2 engagerat sig för under lång tid är Aung San Suu Kyi som arbetat oförtröttligt för de mänskliga rättigheterna och demokrati i Burma. Hon satt i husarrest mellan åren 1989 till 2010, anledningen var att hon grundade ett parti och kämpade mot militärdiktaturen och för fria val. Hör hennes tack till dem som stöttat henne under åren.
Var kommer då profeten Jeremia in? Jo, Michael Gilmour gör intressanta jämförelser mellan honom och Aung San Suu Kyi i sin artikel, På skivomslaget till U2:s album All that you can´t leave behind finns förkortningen J 33:3 vilket står för Jeremia 33:3 "Ropa till mig och jag ska svara dig och låta dig höra stora ting, hemligheter du inte känner". Gilmour tror att det är U2:s sätt att presentera Aung San Suu Kyi. De liknar henne vid profeten som levde på 600-talet f.kr, en dramatisk period som slutade med Jerusalems fall 586 f.kr. Jeremia var liksom Aung San Suu Kyi obekväm för sin tids politiska etablissemang, som med jämna mellanrum fängslade honom. Den sorgsne profeten är stark men inte utan fruktan, utan vill dra sig undan, i synnerhet när motståndarna hotar honom till livet.
Michael Gilmour fortsätter:
"Both Jeremiah and Aung San Suu Kyi announced political change to the consternation of the establishment. For Jeremiah, this meant especially the reigns of Jehoiakim, Jehoiachin, and Zedekiah during the latter part of his ministry (ca.609-586 B.C.E.). For Aung San Suu Kyi, it was a military regime in Burma that commenced in March of 1962, following a military coup by General Ne Win. The consequence for both was imprisonment."
Artikeln fortsätter med fler jämförelser, som förstås stämmer på andra politiska fångar än Aung San Suu Kyi.Gilmour gör också jämförelser med Bonos texter och de i Jeremia, influenserna är uppenbara. Och det är inte heller första gången Bono refererar till Bibeln i sina texter.
Jag tycker att Michael Gilmour gör en analys som gör att den gammaltestamentliga texten helt plötsligt känns mycket aktuell. Läs den!
