Vid närmare eftertanke finns det en gemensam nämnare, de behandlar på olika sätt en mer inkluderande och öppen kristenhet. En strävan mot ett stort "vi", snarare än ett snävt "vi" som ängsligt och/eller misstänksamt vänder sig mot en stor grupp av "de".
En grupp som verkligen gör skillnad är de katolska kvinnor som har modet att följa sin kallelse och vigas till präster. Jag har tidigare rekommenderat Women's Ordination Conference facebooksida för den som har ett fb-konto. De skickar ut artiklar och annat som i alla fall jag annars skulle ha missat.
Häromdagen tipsade de om en artikel i USA today om ytterligare en katolsk kvinna som ska prästvigas. Rosemarie Smead i Louiseville i Kentucky, skildrar sin väg till insikten om att hon är kallad till präst.
Även motståndet mot kvinnliga präster i bland katolska ledare tas upp i artikeln och Smead medger att det kan vara tufft att möta, men säger också:
"I have never been a stay-in-the-box person. Because of my relationship with God, I have no fear of excommunication."Ytterligare en person som jag upplever verkar för öppenhet och lyhördhet, fast då med Svenska kyrkan som bas, är biskop Åke Bonnier, vars blogg jag följer. I sitt senaste inlägg behandlar han dokumentet I vår tid utgivet av samarbetsrådet för judar och kristna:
"Det speglar olika dialogdokument sedan 1947 men håller framför allt fram det dokument som utfärdades 2009 av International Council of Christians and Jews och dess medlemsorganisationer. Det är ett upprop som är ”riktat både till kristna och judiska församlingar liksom till muslimer och ”alla människor av tro och god vilja”". Det dokumentet heter ”A time for Recommitment – Jewish Christian Dialog 70 years after War and Shoah.”Olika exempel ur dokumentet på hur man kan arbeta mot antisemitism finns i Åke Bonniers blogg.
Som avslutning vill jag nämna en artikel i DN jag förmodar att många redan läst, Därför trivs religionen bäst i sekulära samhällen av Ronny Ambjörnsson. Han gör en historisk genomgång från antiken och framåt dels av religionernas strävan efter en lära (den egna) som vi är sorgligt bekanta med. Men han lyfter också fram de strömningar som verkat för demokrati och frihet. Ett exempel är det frikyrkliga rörelsernas kamp under 1800-talet.
Jag som tycker att det är viktigt att man sätter in skeenden i en historisk kontext uppskattar givetvis den här artikeln. Det finns ett stort, svart kunskapshål att fylla när det gäller historiska kunskaper och inte minst om hur lika de olika religionerna är. Jag tror att just den insikten är en väg att minska misstänksamhet och fiendskap mellan människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Jag tittar på dem som gäller ämnen äldre än fem dagar.