Många forskare har upprörts över hur teologen Tina Beattie blev behandlad av University of San Diego, där hennes föreläsning som jag skrivit tidigare blev inställde med kort varsel.
Men inget ont som inte har något med sig, händelsen verkar ha fungerat som en väckarklocka i den akademiska världen. Något måste göras för att värna forskarnas integritet och där har de brittiska statsfinansierade universiteten ett särskilt ansvar skriver man på det nystartade The Teology Forum.
Initiativtagare är Digby Stuart Research Centre där man har ambitionen att föra en teologiskt diskussion på hög nivå om den frihet och de begränsningar som kan möta teologer som arbetar inom Katolska kyrkan.
Tina Beattie kommenterar teologiforumet på sin blogg och skriver där att man planerat att starta det under en tid, men nu kom till skott. Förutom den avsiktsförklaring som görs på forumet så skriver Tina Beattie att man hoppas att det ska fungera som en resurs för teologistudenter, församlingar och förstås alla andra som är intresserade.
Läs gärna Iréne Nordgrens blogg i ämnet på Katolsk Vision.
lördag 17 november 2012
fredag 16 november 2012
Dagens hjälte
En präst i Lennon Cihaks församling, Rev. Gary LaMoine, fick syn på bilden och beslutade sig för att Lennon inte skulle få konfirmeras. Något som Lennon själv verkar ta med upphöjt lugn, hans mor däremot blev upprörd.
Gary LaMoine hävdade senare att han inte nekat Lennon Cihak att konfirmeras, men kunde inte riktigt förklara vad han i själva verket menat eller sagt. Han avslutar med att,som så ofta i katolska sammanhang, skylla på media och dem som kontaktar dessa.
Lennon Cihak är med sin rättframhet en solglimt som gör att jag trots allt kan känna ett visst hopp för Katolska kyrkan. Det kan ju rimligtvis inte vara synen på äktenskapet som är det viktigaste i den kristna tron och det är bra att även ungdomar inser detta.
Huffington Post skriver att de katolska prästerna i Minnesota hörde till de mest aktiva i kampanjen mot samkönade äktenskap och uppmanade innevånarna att rösta för en ändring i konstitutionen som bara tillåter äktenskap mellan en man och en kvinna. Enligt Star Tribune bidrog Crookstons stift med 50 000 $ till kampanjen för ändringen. Till deras besvikelse röstades det ner om jag förstått saken rätt.
Man kan bara skaka på huvudet åt Katolska kyrkans prioriteringar av hur man använder sina resurser och glädjas åt att det finns katoliker, unga som gamla, som säger ifrån.
tisdag 13 november 2012
Skolan - både kunskap och möten
Idag kan man i DN läsa en liten notis som berättar att Pakistan planerar att starta flera specialskolor för fattiga barn för att hedra Malala Yousafzai.
Vi får hoppas att det inte bara är fagra ord utan också blir verklighet. Att kunna läsa och skriva ger människor möjlighet att skaffa kunskaper och kommunicera med omvärlden på ett helt annat sätt än den har som är analfabet. Inte konstigt att talibaner och andra fundamentalister ger sig på skolor i synnerhet dem där flickor får gå.
Men utbildning är inte det enda värdefulla skoltiden har att erbjuda. Den ger också en möjlighet att möta människor med olika bakgrund, som för de flesta aldrig kommer igen. Visserligen gör bostadssegregeringen och de fria skolvalet att klasserna på många håll är ganska homogena. Men där finns ändå elever med olika ekonomiska och sociala förutsättningar, olika religioner eller ingen alls, olika intressen osv.
Att lära känna dem som är olika en själv, att tillsammans forma en ny gemenskap bli ett "vi" just för att man går i samma klass tror jag är viktigt. Ju fler personer man känner samhörighet med desto bättre, det kan aldrig bli för många "vi".
Kanske kan delaktighet i flera grupper tillfredsställa behovet vi människor verkar ha av kategoriseringar, utan att vi måste ägna oss åt letandet efter några att stänga ute från gemenskapen?
Eftersom jag ser möjligheten till möten och förståelse mellan människor som en så viktigt del av skolan tycker jag att det är direkt olämpligt med konfessionella skolor och hemundervisning. Ska vi komma till rätta med misstron mellan olika grupper och i vissa fall utanförskapet måste vi skapa platser för människor att lära känna varandra. Och vad kan vara bättre lämpat för det än dagis och skola?
Vi får hoppas att det inte bara är fagra ord utan också blir verklighet. Att kunna läsa och skriva ger människor möjlighet att skaffa kunskaper och kommunicera med omvärlden på ett helt annat sätt än den har som är analfabet. Inte konstigt att talibaner och andra fundamentalister ger sig på skolor i synnerhet dem där flickor får gå.
Men utbildning är inte det enda värdefulla skoltiden har att erbjuda. Den ger också en möjlighet att möta människor med olika bakgrund, som för de flesta aldrig kommer igen. Visserligen gör bostadssegregeringen och de fria skolvalet att klasserna på många håll är ganska homogena. Men där finns ändå elever med olika ekonomiska och sociala förutsättningar, olika religioner eller ingen alls, olika intressen osv.
Att lära känna dem som är olika en själv, att tillsammans forma en ny gemenskap bli ett "vi" just för att man går i samma klass tror jag är viktigt. Ju fler personer man känner samhörighet med desto bättre, det kan aldrig bli för många "vi".
Kanske kan delaktighet i flera grupper tillfredsställa behovet vi människor verkar ha av kategoriseringar, utan att vi måste ägna oss åt letandet efter några att stänga ute från gemenskapen?
Eftersom jag ser möjligheten till möten och förståelse mellan människor som en så viktigt del av skolan tycker jag att det är direkt olämpligt med konfessionella skolor och hemundervisning. Ska vi komma till rätta med misstron mellan olika grupper och i vissa fall utanförskapet måste vi skapa platser för människor att lära känna varandra. Och vad kan vara bättre lämpat för det än dagis och skola?
lördag 10 november 2012
Malaladagen - för flickors rätt till utbildning
I dag, 10 november uppmärksammas flickors rätt till utbildning över hela världen genom Malaladagen. Dagen har fått sitt namn efter den modiga pakistanska flickan Malala Yousufzai. Hon sköts för en månad sedan av talibaner som inte gillar hennes kamp för just flickors rätt till utbildning.
FN:s särskilde sändebud för global utbildning, den tidigare brittiske premiärministern Gordon Brown, har tagit initiativ till en namninsamling som jag skrivit om här på bloggen tidigare. Den som ännu inte skrivit på den och vill göra det kan klicka på länken. Där finns också en video från det brittiska sjukhus där Malala vårdas efter sina svåra skador och glädjande nog verkar göra framsteg.
Man redovisar också läget för barn och ungdomar i världen: 115 miljoner barn har mer eller mindre farliga arbeten, 61 miljoner barn är utestängda från grundskolan, 34 miljoner flickor får inte gå i skolan vilket också gäller 16 miljoner funktionshindrade barn.
En snabb rundsurfning bland kristna media visar att ingen av dessa har uppmärksammat den här dagen för flickors rätt till utbildning. Det är synd eftersom det är en utmärkt möjlighet att lyfta fram flickors rätt till utbildning och visa sin uppskattning för kvinnor som är välutbildade och yrkesarbetande.
Sekulära media i Sverige som DN, SvD och GP däremot uppmärksammar Malaladagen. När det gäller prioriteringar av nyheter tycker jag att vi kristna har en del att lära av sekulära media.
FN:s särskilde sändebud för global utbildning, den tidigare brittiske premiärministern Gordon Brown, har tagit initiativ till en namninsamling som jag skrivit om här på bloggen tidigare. Den som ännu inte skrivit på den och vill göra det kan klicka på länken. Där finns också en video från det brittiska sjukhus där Malala vårdas efter sina svåra skador och glädjande nog verkar göra framsteg.
Man redovisar också läget för barn och ungdomar i världen: 115 miljoner barn har mer eller mindre farliga arbeten, 61 miljoner barn är utestängda från grundskolan, 34 miljoner flickor får inte gå i skolan vilket också gäller 16 miljoner funktionshindrade barn.
En snabb rundsurfning bland kristna media visar att ingen av dessa har uppmärksammat den här dagen för flickors rätt till utbildning. Det är synd eftersom det är en utmärkt möjlighet att lyfta fram flickors rätt till utbildning och visa sin uppskattning för kvinnor som är välutbildade och yrkesarbetande.
Sekulära media i Sverige som DN, SvD och GP däremot uppmärksammar Malaladagen. När det gäller prioriteringar av nyheter tycker jag att vi kristna har en del att lära av sekulära media.
torsdag 8 november 2012
En jubileumsdeklaration att skriva på för den intresserade
Jag har blivit tipsad om den här jubileumsdeklarationen av en läsare och sprider den förstås gärna vidare.
Här är ett utmärkt tillfälle även för oss i vår nordliga avkrok att vara delaktiga i den världsomspännande reformrörelsen i Katolska kyrkan.
Undertecknarna påpekar i inledningen att många av insikterna från Andra Vatikankonciliet bara delvis eller inte alls implementerats i kyrkan. Det är hög tid att göra det nu.
Man tar framför allt upp kyrkans ledning i det här dokumentet och det kan nog vara klokt att inte försöka fånga upp allt som behöver göras på en gång. På det här sättet blir innehållet gripbart tycker i alla fall jag.
Undertecknarna nämner bl.a. biskoparnas roll som Kristi inte Påvens ställföreträdare ute i stiften och att påven och biskoparna har ett delat ansvar för Katolska kyrkan som helhet.
Biskopar väljs nu utifrån sina åsikter snarare än lämplighet, undertecknarna förespråkar ett nytt och mer demokratiskt och transparent valsystem.
Här är ett utmärkt tillfälle även för oss i vår nordliga avkrok att vara delaktiga i den världsomspännande reformrörelsen i Katolska kyrkan.
Undertecknarna påpekar i inledningen att många av insikterna från Andra Vatikankonciliet bara delvis eller inte alls implementerats i kyrkan. Det är hög tid att göra det nu.
Man tar framför allt upp kyrkans ledning i det här dokumentet och det kan nog vara klokt att inte försöka fånga upp allt som behöver göras på en gång. På det här sättet blir innehållet gripbart tycker i alla fall jag.
Undertecknarna nämner bl.a. biskoparnas roll som Kristi inte Påvens ställföreträdare ute i stiften och att påven och biskoparna har ett delat ansvar för Katolska kyrkan som helhet.
Biskopar väljs nu utifrån sina åsikter snarare än lämplighet, undertecknarna förespråkar ett nytt och mer demokratiskt och transparent valsystem.
onsdag 7 november 2012
Teologer protesterar mot behandlingen av Tina Beattie
Den brittiska teologen Tina Beattie var inbjuden som gästföreläsare av University of San Diego. En inbjudan som drogs tillbaka med mindre en två veckors varsel, efter påtryckningar av finansiärer. Sr Katrin Åmell har skrivit en artikel om det inträffade och bakgrunden på Signumbloggen.
Joshua McElwee har också skrivit om händelsen på NCR och i det senaste inlägget skriver han om hur det hela utvecklat sig.
Det visade sig att påtryckningarna på University of San Digeo att inte låta Tina Beattie föreläsa bl.a. kom från Thomas McKenna som leder "Catholic Action for Faith and Family" som stöds av kardinal Raymond Burke. Det är alltså personer högt upp i kyrkan hierarki inblandade.
Orsaken till motståndet är bl.a. att Tina Beattie uttalat sig positivt om samkönade äktenskap.
Jag har tidigare ifrågasatt möjligheterna för forskare vid katolska universitet att kunna bedriva förutsättningslös forskning och det här är ett tydligt exempel på begränsningar med hänvisning till kyrkans lära.
Forskare ska inte, anser jag, ägna sig åt att bekräfta den rådande ordningen, utan öka kunskapen inom sitt område.
Glädjande nog har University of Lyon fått ta emot protester mot behandlingen av Tina Beattie också från sina egna anställda.
En av dem, Gerard Mannion, professor i systematisk teologi är även med och organiserar en offentlig paneldebatt om akademisk frihet på katolska universitet, som ska hållas istället för den inställda föreläsningen.
Både lärare och studenter tänker alltså protestera mot behandlingen av Tina Beattie. Vilket visar att Katolska kyrkan inte kan behandla människor hur som helst längre.
Joshua McElwee har också skrivit om händelsen på NCR och i det senaste inlägget skriver han om hur det hela utvecklat sig.
Det visade sig att påtryckningarna på University of San Digeo att inte låta Tina Beattie föreläsa bl.a. kom från Thomas McKenna som leder "Catholic Action for Faith and Family" som stöds av kardinal Raymond Burke. Det är alltså personer högt upp i kyrkan hierarki inblandade.
Orsaken till motståndet är bl.a. att Tina Beattie uttalat sig positivt om samkönade äktenskap.
Jag har tidigare ifrågasatt möjligheterna för forskare vid katolska universitet att kunna bedriva förutsättningslös forskning och det här är ett tydligt exempel på begränsningar med hänvisning till kyrkans lära.
Forskare ska inte, anser jag, ägna sig åt att bekräfta den rådande ordningen, utan öka kunskapen inom sitt område.
Glädjande nog har University of Lyon fått ta emot protester mot behandlingen av Tina Beattie också från sina egna anställda.
En av dem, Gerard Mannion, professor i systematisk teologi är även med och organiserar en offentlig paneldebatt om akademisk frihet på katolska universitet, som ska hållas istället för den inställda föreläsningen.
Både lärare och studenter tänker alltså protestera mot behandlingen av Tina Beattie. Vilket visar att Katolska kyrkan inte kan behandla människor hur som helst längre.
måndag 5 november 2012
Verklighet och myt
En del troende, alltså inte bara kristna, har svårt att förena religion och vetenskap. För mig är det lite svårt att förstå, eftersom jag ansser att vetenskapen svarar på frågan hur t.ex. universum skapades medan religionerna svarar på frågan varför.
Men resonerar inte alla och det är ämnet för religionsvetaren Simon Sorgenfreis blogg Tro och vetande
Han tar avstamp i det lite komiska faktum att stormen Sandy skadade arken som är med i en filminspelning om Noak. Hela inspelningen blir nu försenad.
Bilden har jag för övrigt lånat från Simon Sorgenfreis blogg (klicka på den, så blir den större).
Historien om syndafloden är intressant eftersom den finns i flera versioner. Sorgenfrei tar upp den äldsta kända, Utnapishtim i Gilgamesh-eposet från 1200 talet f.kr. Jag har ett minne av att ha läst om att de här myterna om en stor översvämning skulle ha sitt ursprung i en verklig naturkatastrof som traderats och blivit en myt. På Wikipedia hittade jag flera olika teorier om vad som kan ligga till grund. Eftersom de här berättelserna finns i olika delar av världen, så bör det då rimligen finnas olika förklaringar.
Egentligen tycker jag att just det faktum att många berättelser som finns i Bibeln också finns på andra håll och ofta är äldre borde göra frågan om tro och vetande lite lättare att hantera. Vad de berättar är snarare människors försök att förstå och hantera tillvaron, i det här fallet naturkatastrofer, än beskrivningar av hur det verkligen gick till och varför det hände.
Men det är klart för att komma fram till det krävs kunskap om historien och religioner. Där har inte minst skolan en viktig uppgift, eftersom någonting säger mig att de olika religiösa samfunden (tyvärr!) inte är så intresserade av att lära ut likheter mellan religioner.
Simon Sorgenfrei fortsätter sin blogg med att bl.a.berätta om sina fältstudier på ön Maui i Hawaii och hur han diskuterade tro och vetenskap med den sufishejk han bodde hos. Det är en spännande skildring och eftersom det är en svensk text överlåter jag till var och en att läsa det på egen hand.
lördag 3 november 2012
Vilka helgon är dina förebilder?
Efter ett par - tre magra veckor regnar det helt plötsligt manna från cyber-himlen över bloggaren, i det här fallet mig.
Idag vill jag uppmärksamma er på en reflektion inför Alla Helgons dag av Isabella R. Moyer på NCR. Hon skriver att hon själv är förtjust i helgonen och behöver dem som inspirationskällor.
Riktigt intressant blir artikeln när Moyer börjar reflektera över vad det innebär att vara helig och därmed ett föredöme och hon utgår då från Saligprisningarna:
Jag tycker att hon har väldigt rätt i det och även i att meningen inte är att vi ska stänga in oss utan att vi ska ut och möta världen. Och det är ju också ett av budskapen från Andra Vatikankonciliet som väntar på att förverkligas fullt ut.
Kyrkan behöver ledare som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, som står på de svagas och fattigas sida mot förtryck och våld.
Moyer tar upp två exempel, Ärkebiskop Christophe Munzihirwa i Bukavu, Kongo och Ärkebiskop Luis Antonio Tagle,Manilla,Filipinerna
Som jag ser det behöver Katolska kyrkan givetvis goda ledare. Men den behöver också se det goda som finns omkring oss i vår omedelbara närhet, i kyrkan men minst lika mycket i världen utanför "de fyra väggarna".
Idag vill jag uppmärksamma er på en reflektion inför Alla Helgons dag av Isabella R. Moyer på NCR. Hon skriver att hon själv är förtjust i helgonen och behöver dem som inspirationskällor.
Riktigt intressant blir artikeln när Moyer börjar reflektera över vad det innebär att vara helig och därmed ett föredöme och hon utgår då från Saligprisningarna:
"Interestingly, there is no mention of blessed are the rule-makers, the obedient, the self-righteous or the judgmental. We all know what Jesus thought of those who equated holiness with obsessive discipline and laws. Jesus was about reaching people in their hearts, giving them reasons for hope and joy, and encouraging true and lasting conversion."Moyer beklagar att vi katoliker i alltför stor utsträckning omges av domedagsprofeter som fördömer det moderna, sekulariserade samhället och människorna som lever i det. Dessa pessimister kan bara se det heliga inom kyrkans fyra väggar.
Jag tycker att hon har väldigt rätt i det och även i att meningen inte är att vi ska stänga in oss utan att vi ska ut och möta världen. Och det är ju också ett av budskapen från Andra Vatikankonciliet som väntar på att förverkligas fullt ut.
Kyrkan behöver ledare som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, som står på de svagas och fattigas sida mot förtryck och våld.
Moyer tar upp två exempel, Ärkebiskop Christophe Munzihirwa i Bukavu, Kongo och Ärkebiskop Luis Antonio Tagle,Manilla,Filipinerna
Som jag ser det behöver Katolska kyrkan givetvis goda ledare. Men den behöver också se det goda som finns omkring oss i vår omedelbara närhet, i kyrkan men minst lika mycket i världen utanför "de fyra väggarna".
fredag 2 november 2012
Alla troende är inte fundamentalister
I mitt förra inlägg kritiserade jag de generaliserande negativa omdömen som allt som oftast uttalas av kristna om ateister och berömde en ledare i DN som visade på ett konstruktivt sätt att diskutera.
Idag ska jag i stället ifrågasätta en krönika i just DN av Maria Schottenius där hon bedömer religioner efter deras respektive fundamentalistiska grupperingar. Dagens uppskattande ord går till en, som jag tycker, klok och genomtänkt krönika av Gert Gelotte i GP, där han kritiserar Schottenius sätt att resonera.
Maria Schottenius drar i sin text alla troende över en kam och utgår från att samtliga är fundamentalister eller i varje fall värdekonservativa, hon skriver bl.a.:
Gert Gelottes kritik är konkret och saklig vilket betyder att den går att bemöta, han skriver bl.a:
Jag och andra har vid flera tillfällen påpekat att det är olyckligt att t.ex. de värdekonservativa, ibland rent fundamentalistiska kristna, är de enda som får plats i media och att de är den måttstock som kristendomen mäts efter. Detta trots att vi är många som kämpar för just de här mjuka värdena Schottenius talar om inte minst jämställdhet mellan kvinnor och män. Något som förstås gäller även andra religioner än kristendomen.
Jag tycker också att det är olyckligt att Maria Schottenius blandar ihop Gud med de krafter som motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter. Alla människor som kallar sig religiösa är inte öppna för Guds vilja. Gud kan i stället reduceras till ett sätt att få igenom sin egen vilja.
Idag ska jag i stället ifrågasätta en krönika i just DN av Maria Schottenius där hon bedömer religioner efter deras respektive fundamentalistiska grupperingar. Dagens uppskattande ord går till en, som jag tycker, klok och genomtänkt krönika av Gert Gelotte i GP, där han kritiserar Schottenius sätt att resonera.
Maria Schottenius drar i sin text alla troende över en kam och utgår från att samtliga är fundamentalister eller i varje fall värdekonservativa, hon skriver bl.a.:
"Mänskliga rättigheter tillhör de mjuka värdena, svåra att tillvarata på en världsscen där Guds ord gäller. Religionen slår utan vidare ut de mänskliga rättigheterna."
Gert Gelottes kritik är konkret och saklig vilket betyder att den går att bemöta, han skriver bl.a:
"De universella mänskliga rättigheternas västerländska historia börjar i Nya Testamentet, skrivet under det första århundradet efter Kristi födelse. En sekulär historia får mänskliga rättigheter först med början i upplysningen under 1700-talet. Religion rymmer både ljus och mörker. En egenskap religion har gemensam med politik. Maria Schottenius ger fundamentalister tolkningsföreträde om vad som är religion och "Guds ord"."
Jag och andra har vid flera tillfällen påpekat att det är olyckligt att t.ex. de värdekonservativa, ibland rent fundamentalistiska kristna, är de enda som får plats i media och att de är den måttstock som kristendomen mäts efter. Detta trots att vi är många som kämpar för just de här mjuka värdena Schottenius talar om inte minst jämställdhet mellan kvinnor och män. Något som förstås gäller även andra religioner än kristendomen.
Jag tycker också att det är olyckligt att Maria Schottenius blandar ihop Gud med de krafter som motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter. Alla människor som kallar sig religiösa är inte öppna för Guds vilja. Gud kan i stället reduceras till ett sätt att få igenom sin egen vilja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)